Stort renoveringsbehov i 60- och 70-talsbeståndet

Enligt ny statistik från SCB, framtagen till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, är en stor andel av lägenheterna från miljonprogramsåren i Jönköpings län fortfarande inte renoverade i någon större omfattning. Totalt klassas 78,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som ej eller lätt renoverade.

Statistiken gäller hela Jönköpings län och omfattar därmed även kommuner som Vetlanda. Underlaget beskrivs i rapporten som beställt från SCB och bygger på uppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår.

Så ser siffrorna ut i Jönköpings län

I Jönköpings län finns totalt 17 485 lägenheter som uppfördes under perioden 1965–1974. Av dessa bedöms 13 714 lägenheter (78,4 procent) vara ej eller lätt renoverade.

• 34,9 procent: ej renoverade
• 43,5 procent: lätt renoverade
• 21,6 procent: mellan- eller totalrenoverade

Som jämförelse uppges den nationella nivån vara 74,9 procent ej eller lätt renoverade lägenheter i samma byggperiod.

Branschens bild: underhåll skjuts upp när ekonomin pressas

I pressmeddelandet (daterat 7 september 2026) lyfter Måleriföretagen att en stor del av flerbostadshusen från 1960- och 70-talen nu nått en ålder där flera byggnadsdelar behöver renoveras eller bytas ut. Samtidigt pekas stigande byggkostnader och räntor ut som faktorer som gör det svårare för fastighetsägare att genomföra underhåll.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna kommenterar

I samma material kommenterar Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna rapportens resultat. Sveriges Allmännytta hänvisar till en egen beräkning som anger att kostnaden för att åtgärda underhållsskulden i den allmännyttiga sektorn uppgår till 686 miljarder kronor.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

Måleriföretagens rapport Renovera Sverige pekar ut fem områden där förändringar kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

1. Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
2. Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
3. Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
4. Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
5. Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Definitioner: så klassas renoveringsnivåerna

Rapporten beskriver fyra nivåer, baserade på SCB:s registeruppgifter:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad finns registrerad och värdeåret är samma som nybyggnadsåret.
• Lätt renoverad: en ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.